Den som väntar på nåt... gott?

Nu när rekordsommaren är över, och Hollywood har slut på storfilmer för den här gången, pytsas vårens/sommarens mellanstora filmer ut över världen. Det innebär att Mikael Håfströms 1408 får bredare internationell distribution (återigen bra recensioner!), en film som Disturbia kan få premiär i Brasilien och idag fick vi Bristande bevis och Ond aning på bio i Sverige. The Lookout har premiär nästa vecka, Kärlek på menyn om två, medan Breach, som gick upp här redan i maj, fick premiär i England först denna helg.
Här är min kortrecension av Breach, inklusive en skamlöst återanvänd formulering från den här bloggen:
Chris Cooper sitter i kyrkan med överrocken på, fingrar på sitt krucifix och ser ångerköpt ut. Utanför står Washingtons alla mäktiga monument uppradade som påminnelser om plikten mot nationen.
Cooper spelar Robert Hanssen, en gammal expert på Sovjet tillika konservativ och gudfruktig agent på FBI. Hanssen samtycker inte till att kvinnor bär byxdress men gillar strippor, och jag förmodar att det är något han brottas med där på kyrkbänken.
Möjligen våndas Hanssen också över att han är föremål för internutredning i jakten på den läcka som åsyftas i titeln. Ryan Philippe ska hjälpa till att avslöja honom men börjar snart ifrågasätta misstankarna. Vem kan man lita på?
Det låter schablonartat, och upprinnelsen till Breach luktar så pass mycket klassisk spionhistoria att det är svårt att ta förtexternas försäkringar om att filmen är ”based on a true story” på allvar. Men tillsammans med en stram regi tryggar Cooper filmens trovärdighet. Som ospännande film betraktad är Breach väldigt spännande.
Breach utspelar sig tidigt år 2001, men även om både den amerikanska säkerhetspolisen och underrättelsetjänsten efter 11/9 har kritiserats för revirtänkande och bristande samarbetsvilja, är filmen inte först och främst en vidräkning med FBI och CIA.
Nej, Billy Ray, som tidigare gjort sevärda Shattered Glass om en fritt fabulerande journalist, också den baserad på verkliga händelser, har för mycket empati med sina missdådare för att bara vara politisk. Det hedrar honom.