Gästblogg: Jonas Holmberg om Harun Farocki

Maktskiften överallt. Angående alliansen har väl de uppgivna suckarnas nyansspektrum redan uttömts, men inte heller de thailändska stridsvagnarnas balansakter eller de tiotusentals demonstranterna i Budapest är dagens ämne. Istället Bukarest i december 1989: Nicolae Ceaucescu håller ett tal från regeringsbyggnadens balkong efter en massdemonstration. Det är en orolig tid, han lovar förbättringar. Tv direktsänder. Plötsligt fastnar han med blicken i fjärran, skakad och störd slutar han tala. Några sekunders famlande evighet, därefter bryts sändningen.
Harun Farocki tar den avbrutna sändningen som utgångspunkt i filmen Videogramme einer Revolution. Han frågar sig vad det egentligen var som fick den rumänske diktatorn att tappa tråden, och börjar leta i arkiven. De TV-bilder som hindrades på sin väg mot mottagarna ger inga ledtrådar, eftersom kameramännen beordrats att rikta objektiven mot himmelen om oroligheter skulle uppstå. Folk skriker, men det är visst fint väder. En fågel lyfter.
Istället för att acceptera televisionens prioriteringar vänder sig Farocki till amatörfilmares videoinspelningar för att undersöka julhelgens revolutionära tillstånd. Han fogar samman en mängd olika fotografers material till en kringflackande historia om omvälvningens olika ögonblick. Kamerorna tycks ibland ha varit överallt. Ett slags decentralisering av bildskapandets makt som skildrar strömmande folkmassor, diskussioner i såväl hemmiljöer som i egenutnämnda ledarskikt och kanske allra mest intressant – stormningen av TV-huset och de kaosartade förhandlingar som föregår revolutionens första sändningar: Vem ska säga vad och när? Är vi i sändning nu? Efter den initiala anarkoteven kapitulerar dock de rumänska revolutionärerna för den produktionsmässiga expertisen och låter samma nyhetsuppläsare som tidigare presenterat regimens propaganda läsa upp kommunikéer om den nya ordningen.
Även om filmen är en hyllning till vhsjournalistiken är det för revolutionärerna televisionens auktoritet som är det åtråvärda. En fråga utkristalliseras: Är det möjligt att åstadkomma kulturell eller politisk förändring genom individuella och disparata initiativ, eller måste tryckpressarna och de televisuella pansarvagnarna intas?
Den bild som ändå kanske dröjer sig kvar längst är paret Nicolae och Elena Ceaucescu efter gripandet. De släpades ut ur en stridsvagn på flykt, och i en soffa i ett oidentifierbart rum väntar de på den improviserade domstolens dödsdom. Den störtade diktatorn och hans fru. De fattar inte varandras händer, de ser inte ens på varandra.
Videogramme einer Revolution och andra filmer av Harun Farocki visas på Galleri Index i Stockholm under perioden 20/09 - 5/11.
Jonas Holmberg är "från Öland" men bor numera "i Alphyddan". Han pluggar och jobbar på Filmhuset. Gå dit och hälsa på honom under åtminstone hela hösten.