Nöjd med konsensus

För det är ett ordentligt knyck i den här "Can't be so" alltså.
Och återigen får jag finna mig i att hålla jämn takt med samtiden. Fibes, Oh Fibes! har ju varit överallt på sistone. Jag läste till och med i MUF:s medlemstidning Blått att Fibes, Oh Fibes! är bäst just nu. Pophögern klamrar sig fast med andra ord, mmm. Än så länge ingen hyllande recension i Flamman dock. Typiskt, de ska alltid vara så obstinata.
Man kan visst teoretisera kring skägg och lokalisera Fibes i någon perifer samtidskontext och på så sätt förklara varför kroppen krumbuktar sig som den gör. Om man känner för det. Men den plötsliga trendfaktorn tar de själva med ro i en intervju på digfi.com.
PS. För några somrar sedan körde jag omkring i en skåpbil i Svealand och bytte lysrör på systembolag. När klockan var sju på morgonen och jag gled in i något motsvarande ett folktomt och dimmigt Hallstahammar brukade P3 spela Fibes "This city's got no boulevards". True that, tänkte jag. DS.