Pharrell och Expressen

I. När Pharrell inte producerar musik rör han sig i hovmiljöer. Och hiphopens preppytrend har rimligen peakat i och med Pharrells pose med prins William härförleden.
I dagsläget är det ganska svårt att förstå varför han alls kallas Skater P. I Mariah Carey-videon till "Say Somethin'" är det åter slipsknut som gäller för Pharrell, och i en annan scen vita byxor till rödrutig skjorta och mörk blazer. På en parisisk boulevard.
I reklamen för Louis Vuitton senast var det mer traditionellt vräklyxigt. Men samtidigt tvetydigt och en antydan till rosa läppstift, vilket föranledde vissa burop i bloggarnas kommentarsfält.
Vad blir det härnäst? Jag hoppas stilla på en blond permanent.

II. Ibland unnar jag mig själv en Expressen. Inbillar jag mig åtminstone, för den kostar ju faktiskt bara ynka nio kronor. Men min föreställning om vardagslyx är ganska viktig i sammanhanget och eftersom många artiklar finns helt gratis på nätet är ju nio kronor ganska dyrt i jämförelse. Mm, vi säger så.
Det är väl i princip bara för ledarsidan, sidan 4 och kultursidorna jag köper den. Och det är en nervpirrande chansning varje gång. Har jag tur skriver Linna Johansson på ledarplats och någon annan bra på sidan 4. Kanske Nils Schwartz, Björn af Kleen, Natalia Kazmierska, Anders Ehnmark, Katrine Kielos eller Magnus Linton på kulturuppslaget. Har jag inte tur känns det som Marie Söderqvist för hela slanten.
Idag var det nästan full pott. Blev smått upprymd av alla texter om shorts. De baktalade och illa sedda manliga shortsen (tack för det Alexander Bard, kolonialherrar och Magdalena Ribbing) är kanske värda upprättelse.
Jag äger nästan inga shorts. Samtliga uppbrunna. Jag har berört mina vitblårutiga Ralph Lauren-badshorts i ett tidigare inlägg, men ju insett att jag bara kan promenera omkring i dem i anslutning till vattendrag. I shortsväg är jag nog annars ute efter Chevy Chase-looken på tennisklubben i Fletch. Konfektionsaffären, nästa!