Veckan som gått

I veckan har jag jobbat två dagar. Slitit lite och googlat lite efter bilder på Alf. I helgen är jag ganska ledig och på måndag börjar skolan. High finance på näthinnan och lagboken i högsta hugg. Från och med oktober även kulturkritik på schemat tack vare en fempoängskurs tillsammans med professor Maaret Koskinen och min gode vän Jonas. Nyttig omväxling, tror jag. Om jag har tid kanske också fem poäng om amerikansk och europeisk films korsinfluenser sedan sextiotalet tillsammans med professor Thomas Elsaesser och samme gode vän Jonas.
Nya Arena har kommit: Ex-bloggaren Katrine Kielos recenserar bloggaren Ali Esbatis bloggbok (eller skulle man säga blok?) Agenda: Julafton för en reaktionär och kallar Esbatis envetna mediekritik för tjat. Det framgår att Kielos gillar tjat. I övrigt intervjuar Ülkü Holago liberalen Dilsa Demirbag-Sten. Jag gillar Dilsa Demirbag-Sten för hennes genuint förbannade framtoning och för att hon vägrar likställa religionskritik med islamofobi.
Annars Sydamerika i blickfånget: Hugo Chavéz fraterniserar med Ahmedinejad och Lukasjenko. Läser Magnus Lintons Americanos och ser Människornas stad på tv. Det står i att:ention att bland annat Chloé och Cacharel fått upp ögonen för trenderna i Rio de Janeiros favelor och att de vill börja samarbeta med de lokala modekollektiven. Återstår att se om kläderna kommer att sys av sömmerskor och sömmare i något av Brasiliens alla konfektionskooperativ. Lär hur som helst bli om inte revolutionary så åtminstone anti-el neoliberalismo chic.
På Cinemateket i september, om jag har tittat rätt, inte ett enda sydamerikanskt inslag däremot. Å andra sidan visar de Slaget om Alger-regissören Gillo Pontecorvos Den grymma vägen från 1957. Dessutom Victor Sjöströms Terje Vigen (1917) och en hel serie bra filmer på temat queer. Den första av dem är Hasse Ekmans utmärkta Flicka och hyacinter (1950) och innan visningen ska ingen mindre än Cissi Elwin tala. Med tanke på att Nils-Petter Sundgren inte brukar vara sen att räcka upp handen när tillfälle ges i Filmhusets stora salong kan det bli riktigt hätskt (1 2). Olidligt spännande.
Det var alla namn jag hade att nämna den här gången. Räknar man med platser, trycksaker och filmer blev det 30 stycken allt som allt.