Figurskridskor, vampyrfilm och Wesley Morris

I. Mitt förhållande till Will Ferrell har varit lite on-and-off och den nya konståkningskomedin Blades of glory verkar over the top fånig. Men jag är förstås förtjust över att Will Arnett är med och att sensmoralen är snäll: "machismo goes hand in dainty hand with homosexual panic, while real men are those who overcome their fear of looking like sissies." Och över replikskiften som:

Will Ferrell: We're gonna dance to one song, and one song only: "Lady Humps" by The Blackeyed Peas. "What you gonna do with all that junk, all that junk up in your trunk? I'ma get you, get you drunk, get you drunk off my lady humps, my humps, my humps, my lovely lady humps."
Jon Heder: I'm not skating to anything with references to "lady humps". I don't even know what that means.
Will Ferell: No one knows what it means! But it's provocative.

II. Jag har egentligen inte mycket att gå på men har ändå beslutat mig för att instigera en pepp inför Tomas Alfredssons Låt den rätte komma in som har premiär om ett knappt år. Jag gillade John Ajvide Lindqvists sommarprat, Emma gillade romanen och Charlotta Denward har avslöjat för mig att filmen blir sjukt snygg. Jag nöjer mig med så lite dessa dagar.

III. Har även upptäckt Ebert & Roepers jukeboxsajt. Ebert är ju sjukskriven och Roeper är inte alltid helt nykter, eller ens underhållande, i sina omdömen. Men när Wesley Morris från The Boston Globe hoppar in är det utmärkt. Då börjar det likna vad jag och Erik Helmerson önskar oss av Filmkrönikan. Leta er exempelvis fram till recensionen av Reign over me/Vänner för livet. (Öh, ungefär vad som står på Weird Science, med andra ord.)