Våldet är själva poängen, för det är ju så världen ser ut ju!
Det är kanske egentligen mest tacksamt att i döma ut genrer i tysthet. Men en vacker dag ska jag göra rent hus med spekulativa skräckfilmer. Från en moralisk ståndpunkt. Trots alla fantasters försök att göra varenda avart oantastlig. Jag ska bara se fler dåliga skräckfilmer först, om jag orkar.Unga män och filmforskare kan än så länge se fram emot Tarantino/Rodriguez-produktionen Grindhouse. David Denby:
…the movie won’t do much for anyone who doesn’t have an academic or fanboy absorption in junk. Tarantino and Rodriguez assume that we’ll relish the movie’s violence or shrug it off as play, as they do, but not everyone in the audience will want his enjoyment of it taken for granted that way—the mashed and maimed bodies leave depressing images in the mind and, at this moment in history, carry terrible associations. The two men love movies, love movie culture, love audiences, but how can you accept a love that expresses itself obsessively with an assault on the human body?
posted by Jacob at 2:12 em
7 Comments:
Va, tänker du attackera skräckfilmsgenren nu otäcka karl! Eller tänker du komma med ett hållbart resonemang som pekar ut de "spekulativa" bidragen till genren? ;) Mitt bidrag är isåfall: Lucio Fulci... New York Ripper är nog den mest osmakliga, vidrigt misogyna och allmänt omoraliska skräck jag för min del sett. I övrigt är jag skräckfilmsfantast. Gotta love that fankultur!
hehe det framgick kanske av min ansats till moralisk attack på "spekulativ skräckfilm" att jag själv var ute och spekulerade. men jag är nog mest trött på sånt jag identifierar som kategoriskt försvar av ALL skräckfilm, som en slags postmodern laissez faire livrädd för allt vad moraliska dimensioner heter.
du verkar vara en resonabel fantast!
Tack, jag gör mitt bästa. :)
Just Tarantino förresten tycker jag, helt utan att ha sett den senaste filmen, förstås är ett bra exempel att använda sig av i kritik mot "postmodern laissez faire livrädd för allt vad moraliska dimensioner heter" om man då alltså talar om våld i film i stort (as opposed to specifikt skräckfilm).
Sånna glosor ni svänger er med, här räcker det inte med sunt bonnförnuft. Om jag förstår rätt så är ni emot omoraliska skräckfilmer som är hatiska mot kvinnor mfl. Varför inte utöka detta motstånd till "vanliga" filmer som smyger in sin omoral i form av produktplacering, snedvriden världsbild: alla bovar har skäggstubb eller alla muslimska kvinnor har slöja eller USA är världens bästa land, osv osv. En skräckfilm som gottar sig i gladvåld och blod och tarmar måste ju rimligen bidra med mindre elände än dessa "vanliga" filmer, för inte fan går man ut och nackar kvinnor efter att ha sett Fulci´s New York Ripper, eller? Å andra sidan kan man få fram sitt budskap (skratta inte) utan att passera moraliska gränser även om man gör skräckfilm. Tex: MÅSTE kvinnan i filmen vara en mes som envisas med att klä av sig naken hela tiden och som skulle dö på 30 sekunder om inte mannen i filmen räddade henne hela tiden...
Fredrik: Nej, då har du nog inte riktigt förstått rätt. Mitt inlägg handlade inte om att vara "emot omoraliska skräckfilmer som är hatiska mot kvinnor". Jag ville bara understryka att det åminstone borde vara möjligt att diskutera moral i samband med till exempel ”skräckfilmer som är hatiska mot kvinnor” utan att mötas av en tjatig drapa om att det inte går att läsa in mening i skräckfilm och hur missförstådd genren är.
Sen, nej, kan väl inte säga att jag är direkt för ”omoraliska skräckfilmer som är hatiska mot kvinnor”.
Jacob: Aha, då är jag med och kan till och med sträcka mig till att hålla med dig. Samtidigt känns det som om du vill sminka en ko och gå ut och dansa med henne; raggar du inte på fel ställe liksom. En hel genre som inte vill kännas vid sin största förtjänst: det pekorala är inte lätt att dansa limbo med... Hm, nu börjar mina liknelser spåra ut en aning.
Utspårade liknelser är oftast bäst! Mitt inlägg var ju lite "provokativt" och det var mest för att se om jag inte kunde reta upp någon oresonlig fantast (och dit räknar jag inte dig) för att liksom prove my point.
Skicka en kommentar
<< Home