Skiktat mikrokosmos

Det roligaste med Toby Youngs How to Lose Friends and Alienate People var inte hans romantiska misslyckanden eller utehäng med George Wayne, utan skildringen av det mikrokosmos som befolkas av Manhattans mediesocietet och styrs av ett väloljat pr-maskineri med statushets som drivmedel. Hur olik är inte den strikt hierarkiska världen Tobys London som åtminstone uppvisar medvetenhet och lite dåligt samvete över klasskillnader, istället för att triumfera med sin överordning.
Jag tänkte på det när jag såg dokumentären De utvalda igår på tvåan. Det kanske bara är jag, men svenskarna Louise och Erik Wachtmeister hade något storögt förvånat och bortkommet över sig. Deras kontor hade den rätta adressen på Manhattan, publiciteten och festinviterna kom från rätt håll. Men ändå fanns inte tillstymmelse till den där självklart uppblåsta självsäkerheten som Vanity Fairs Graydon Carter tillskrevs i Youngs bok. Snarare: Vad konstigt det är att vara här.
Det är sympatiskt förstås. Och lanseringen av deras jet set community aSmallWorld gick ju bra i alla fall. De medlemmar som inte platsar där blir förvisade till aBigWorld. Toby Young tycks av allt att döma vet hur det känns.