Valborg helt utan brasa och folköl för en gångs skull, istället moule marinière och Ophüls Brev från en okänd kvinna. Love it. Jag lånade till slut min svägerskas Shaun of the dead-vhs också, och blev något besviken. Den liknade den fryntliga engelska skräckfilmsparodi som jag förväntade mig innan jag såg Hot Fuzz och den levde inte riktigt upp till de förväntningar som tornat upp sig efter att ha sett Hot Fuzz. Positiv trend för regissören Edgar Wright alltså. Såväl Simon Pegg som Nick Frost var ju mindre roliga och mindre sympatiska i Shaun of the dead. Dylan Moran når heller inte upp till Paddy Considine i birollen, nej, inte alls. Annars skriver jag på en recension på Denis Dercourt utmärkta pianothriller En studie i hämnd och lyckas inte riktigt komma förbi stycket om Catherine Frots mästerliga andning genom näsan. Tanken på demonstration har föresvävat mig men aldrig slagit rot. Jag har så patetiskt ängsligt svårt för masskoreografi och partiprogram, men jag ska träna på det.
Då kan jag upplysa dig om att jag åt musslorna som en fransyska, det vill säga med händerna. Ha! Inte för att inte fransyskor kan vara borgerliga, men att äta med händerna på restaurang i Sverige känns på sin höjd pophöger...
Åh, det är lite svårt med just den här "arbetarklassens kampenhet"-ramsan, men i övrigt är det bara fint och stärkande. Dessutom finns nog inget enhetligt partiprogram som kan täcka in alla de ganska motsträviga plakat som syndes i tåget. Det finaste var nog två tioåriga tjejer, som hade hängt plakatet i som ett gemenssamt halsband. Med fjärdeklasshandstil: "Respekt till alla tjejer. Skärp er killar!"
Jag vet, skrev ju att det var ängsligt. Jag jobbar på det. Vil inte vara en sån där tidsenlig ungdom som blir intervjuad i radio och säger sig inte vilja "köpa hela paketet". Vill å andra sidan inte vara statist i Babylonsjukan. Är jag kanske bara rädd om min image?
Men jag hade absolut inte haft några problem att sluta upp bakom nämnda tjejer! Vilket för övrigt får mig att tänka på min nämnda svägerska som tejpade upp lappar som det stod "Stoppa rasismen!" på i Tullinge centrum som tioåring.
5 Comments:
Jaså minsann. Här är man borgerlig (tänker på maträtten & den stillsamma, förfinade underhållningen, obs! är ironisk liksom). :)
Då kan jag upplysa dig om att jag åt musslorna som en fransyska, det vill säga med händerna. Ha! Inte för att inte fransyskor kan vara borgerliga, men att äta med händerna på restaurang i Sverige känns på sin höjd pophöger...
Åh, det är lite svårt med just den här "arbetarklassens kampenhet"-ramsan, men i övrigt är det bara fint och stärkande. Dessutom finns nog inget enhetligt partiprogram som kan täcka in alla de ganska motsträviga plakat som syndes i tåget. Det finaste var nog två tioåriga tjejer, som hade hängt plakatet i som ett gemenssamt halsband. Med fjärdeklasshandstil: "Respekt till alla tjejer. Skärp er killar!"
Jag vet, skrev ju att det var ängsligt. Jag jobbar på det. Vil inte vara en sån där tidsenlig ungdom som blir intervjuad i radio och säger sig inte vilja "köpa hela paketet". Vill å andra sidan inte vara statist i Babylonsjukan. Är jag kanske bara rädd om min image?
Men jag hade absolut inte haft några problem att sluta upp bakom nämnda tjejer! Vilket för övrigt får mig att tänka på min nämnda svägerska som tejpade upp lappar som det stod "Stoppa rasismen!" på i Tullinge centrum som tioåring.
en gubbe sa åt dom att de inte fick tejpa på papperskorgar.
javisst.tullinge centrum.
det är där det händer.
Skicka en kommentar
<< Home