Tacos

Mycket kan man säga om Paris, men det är inget fel på takåsarna. Hela det invecklade, höll på att skriva inavlade, taklandskapet breder ut sig framför Sacre Coeur. Staden verkar nästan orimligt alltomfattande. Taken må variera i höjd, form, färg och ibland, tycks det, funktion. Men från Sacre Coeur sett är allt grått.
Ovan utsikten från ett hotellfönster i femte arrondissementet. Biograftäta kvarter. Retrospektiv med Lynch och Fassbinder praktiskt taget runt knuten. Hann med att se Prinsessa på vift som ingick in en alla hjärtans dag-serie. Väldigt spirituellt och medryckande och med stilig slutbild på Gregory Peck som lämnar den väldiga och redan 1953 arkaiska presskonferenssal där prinsessan nyss hållit audiens. Faktiskt bara där lika mycket finstilt kritik av institutionen kungahusets inskränkning av individens frihet, som någonsin The Queen år 2006.
Nära till Jardin du Luxembourg. Soliga dagar. Kidsen spelar basket med dåligt pumpad boll och usel skotteknik. Pensionärer spelar tennis, går på smash men träffar nät. Folk sitter och läser Les Bienveillantes på stolar som jag inbillar mig står där bara för att folk ska kunna läsa Les Bienveillantes i solen. Det är lite gulligt instängt alltsammans.
Men nämnde jag att det lite längre bort finns en liten affär med det oslagbara namnet Moby Disques som importerar japansk musik?