Saker som ägde när jag var 13 år (del 2)

Det här är fint, tycker jag. En filmad skivspelare. Plus sporadiska gosedjur. När jag var 13 år ägde alltså skivspelare och The Nonce. Inte så jättemycket gosedjur.

Saker som ägde när jag var 13 år (del 1)

Butta baby, som jag har för mig att vi sa på den tiden. Jag minns inte om jag tyckte att dansen som börjar 4:30 in i klippet ägde, men förmodligen.

Memory lane

Jag lyssnar på de första minuterna av förra This American life. Kayla Hernandez, som går i sjunde klass, minns sitt förflutna, tiden i femte klass. Det var så länge sedan, så mycket som har förändrats. Kayla blir lite ledsen när hon tänker tillbaka på den tiden, på det gamla klassrummet, på den gamla läraren, på att hon redan har lämnat så många klasser bakom sig. Nu är jag ledsen.

Igår

-Jag ägnade ett öga åt Annie Leibovitz-dokumentären på tvåan och nu har jag en naken Lance Armstrong som skrivbordsunderlägg.
-Jag läste Fredric Jamesons Late Marxism i badet (inte bästa hemmaspalektyren medges) i vilken Jameson skriver att "better late than never". Det var 1989, undrar om han hoppas fortfarande.
-Efter att Copyriot påmint mig om Syberbergs Hitler-film (av vilken jag bara sett början och korta brottstycken), läste jag om vad Stig Larsson skrev om den. Han citerar bland annat Camus: "Det är när leendet och blicken uppträder som den grekiska skulpturens och det italienska måleriets dekadens tar sin början. Som om skönheten upphörde där tanken börjar."
-Trotsade all välbefinnandedrift och läste efter SNL-sketchen på om lesbianspekulationerna kring Ellen Page och blev lite deprimerad (över nivån på spekulationen).
-Summa summarum gjorde jag väldigt lite av det jag föresatt mig att göra. Lyckades inte ens promenera runt kvarteret. Jag förbannar hektiskt rännande stillasittande.